Jag är trött på detta nu o det måste få ett stopp, Jag är inte längre den söta lilla tjejen som alltid finns där som kan ta vad som hellst utan att påverkas av det längre. Jag är inte så stark som jag var, o jag tror inte längre att alla människor är änglar. Förr såg jag inga brister med folk men nu känns det som att det ända jag ser är deras brister. Iaf i familjen, kan inte hjälpa längre att jag är irriterad o rent av elak. Jag kan inte längre hjälpa att irriteras av mammas försök att va rolig o jävlas lite eller dra skämt som man en gång i tiden tyckte va roliga. Jag antar att jag växt ifrån  min familj om man nu kan göra det, jag trivs inte längre hemma o det känns inte som ett hem ska kännas som utan mer som ett fängelse. Jag kan inte hjälpa att påverkas av min familj. Nu är hon igång igen o jag vill inte hur svårt ska det vara att se att jag inte vill. Du borde ju känna mig bättre än så. Jag är ju trotts allt ditt barn men just nu känns det som att jag är adopterad. Ibland hoppas man på de, o de är ju bara sjukt. Snart petar hon ut ögonen på mig med en nagelfil.. Aja detta är min vardag minna små vänner. Det är inte så här jag trodde att mitt liv skulle se ut nu o inte trodde jag att min familj skulle vara mera normal. Men jag antar att man inte ska klaga finns ju dom som inte har en familj. Men ibland önskar jag att jag blev kidnappad av någon, antar att de e bättre än att va kvar här. men nu har det spårat ut totalt, det lär ju inte vara de sista inlägget om detta liv jag lever

//sdiary

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ingen bra dag idag. Till att börja med så är mamma nere, då menar jag riktigt nere och det drar ner alla i familjen och det är jag som får lyssna på det. Jag ahr iaf bakat och borstat igenom min lilla hund då hon fäller och jag hade inget att göra. m...

Jag är sjukt besviken, varför? Det känns som om jag hela tiden blir motarbetad, varför ska jag hela tiden får den svåra vägen. jag kanske med vill ha medvind ibland. Att ha trott att jag kommer klara det här, känns nu som en lögn. Det spelar ingen ro...

Ingen bra dag idag känner jag, smått panik av att jag inte har fått min bok o stressad som satan sen av den anledningen läser jag sånt som jag inte borde läsa. jag borde hålla mig borta från allt som jag vet i slutändan kommer att påverka mig negativ...

Mycket har hänt sen jag skrev sist, jag har varit i Åre med min älskade pojk och hälsat på freya vilker var super kul o kunde inte blivit bättre. Hälsade på en massa söta små valpar som man ville ta med sig hem, men såklart fick vi ju inte de. Julaft...

Ja nu sitter man här igen och skriver. Men nått måste jag göra, kan inte lyssna på det längre. Det känns som om alla lägger sina beskymmer på mina axlar. Det är en annan sak att lyssna på vänner som man inte har så starka band med. Det är ändå min fa...